.

nu ger jag upp

Ja, min förlossning blev inte alls som jag trott. Det blir väl ingen, men jag hade verligen förberett mig på allt trodde jag, akut snitt oxå, men för mig blev det katastrofsnitt, fick inte ens vara vaken när de tog ut henne. Kunde inte ta hene till mig första tiden, var fruktansvärt. Vaknade bara upp och där kom min man med ett barn som de påstod var mitt, kändes som det lika gärna kunde varit ett "hittebarn". Gjorde så fruktansvärt ont oxå... Men vi hade underbara barnmorskor och min man var fantastisk. Vi fik kurator hjälp och jag var sjukskriven första tiden så min man kunde vara hemma och hjälpa mig. Är glad att allt gick så bra ändå, amningen var inga som helst problem (förutom smärtan första veckorna), tvärtom hade jag MASSOR. Nått bra ska man väl få? Tur att vi har sån fantastisk vård i sverige! =)